Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vackra gamla rummen på Liseberg, der de gamla, solida, engelska
mahognymöblerna och gardiner, som köpts i London före år
1811, de präktiga gamla speglarna och familjeporträtten på
väggarna, portföljerna med akvareller och teckningar på borden,
de väl inbundna gamla böckerna och de otaliga gamla småsakerna,
som alla voro minnen och hade sin egen historia, tillsammans
bildade en stilfull och harmonisk infattning åt den grupp af små
älskvärda, originella, varmhjertade kvinnor, som under nära ett
århundrade — den sist kvarlefvande nådde åtskilliga år öfver
90-talet — satte sin egen, personliga prägel på detta hem, på
ett sätt som kanske endast är möjligt för ogifta och ekonomiskt
oberoende kvinnor.
De fyra systrarna Mary, Emily, Charlotte och Annie Nonnen
hade före familjens öfverflyttning till Sverige tillbringat sin
barndom och första ungdom i England, och den efter tidens
fordringar ytterst omsorgsfulla uppfostran de der erhållit, var af samma
art som den, hvilken som bekant gjorde de väluppfostrade och
eftersträfvansvärda unga hjeltinnorna i miss Austens eller miss
Edgeworths romaner till mönster för sitt kön, medan äfven de
lyckligt lottade bland unga svenska adelsfröknar, med ett och
annat sällsynt undantag, vid denna tid, 1800-talets första
årtionden, ägnade hela sin läsgirighet åt ett någorlunda korrekt
inhämtande af »Språket» — den oumbärliga franskan — jämte
en smula musik, dans och målning, samt öfver hufvud taget alls
icke lärde grammatikaliskt sitt eget språk.
Man torde erinra sig, huru till och med en af Tegnérs »vittra»
och högförnäma beundrarinnor enligt eget medgifvande »skämts»
för att tillskrifva honom på sin dåliga och osköna svenska,
under det att dessa unga engelskor ej blott skrefvo sitt eget
modersmål med den mest pretiösa och utsökta korrekthet, utan
äfven studerade franska, tyska och italienska.»
Men resultatet av denna goda hjälp blev att jag kände mig
ännu mera oduglig till arbetet.
Många år hava förflutit sedan dess, ingen har funnits, som
velat åtaga sig arbetet, och så har jag fått försöka med hjälp
av min faster Emily Nonnens korta familjekrönika och de många
brev, skrivna på engelska och tyska, som växlats mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
