- Project Runeberg -  Systrarna på Liseberg : Ur en familjekrönika /
165

(1924) [MARC] Author: Emily E. Nonnen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Släkt och vänner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lorents bott. Men vädret var så kallt, att de ej kunde
tänka därpå, utan de åkte i stället till Lagklarebäck.

När de kommo dit bådo de om lov att få bese
trädgården. Då kom herr Boye ut, följd av fru Olbers
och två fruar Malm — svärmoder och svärdotter —
och bådo dem mycket vänligt komma in. De sutto
alla på verandan. Rummen på nedre botten voro
trevliga och glada. »Efter en stund gingo vi ut»,
skriver Mary, »Charlotte satt på sin lilla stol, under det
Elise Malm slog sig ned på marken bredvid henne.
Vi andra gingo en promenad utefter en liten bäck,
som slingrade sig mellan magnifika ormbunkstuvor
under stora skuggande träd som växte på en sluttning.
Denna plats kalla de Schweiz, och det är verkligen en
miniatyrbild av detta vackra land. Fru Boye var nyss
hemkommen från Carlsbad, hon kom senare ut till oss
andra och vi drucko alla té på verandan. Du hade
väl aldrig tänkt dig, att vi skulle fira midsommardagen
på Lagklarebäck!»

Året därefter, 1871, gästade Emily sin släkting Alban
Jacobi*) i Stockholm. Hon reste dit för att få elektrisk
behandling av professor Bruselius. Det var i oktober,
och när hon lämnade Göteborg låg staden i dimma,
men vid Jonsered började det redan klarna. »Aldrig»,
skriver Emily till de hemmavarande, »har jag sett
något så underbart som denna dimma. Den svävade
som massor av kardad ull över Aspen. När solen steg
tipp blev hela sjön lik en kolossal, kokande gryta,
alldeles omhöljd av bleka, ljusröda flammor och böljande

"’) Då disponent vid Bolinders mekaniska verkstad. A. J. var
«011 till Edmund Jacobi, ett mekaniskt geni. Han liknade en
italienare och klädde sig i stor slokhatt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:48:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/systrarna/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free