Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
II.
Kongliga Svenska Vetenskapsakademin, som år 1739
stiftats med uppgift att främja naturvetenskapliga studier och
forskningar samt att praktiskt tillämpa deras resultat till landets
ekonomiska förkoffan, synes tidigt hafva riktat sin uppmärksamhet
på befolkningsstatistiska spörsmål.
Den tryckande folkbristen och insigten om vikten att i den
ekonomiska verksamhetens tjenst, inom jordbruket ej mindre än
inom industrin, som just under »Frihetstiden» begynte få större
betydelse för Sveriges näringslif, äga tillräckliga arbetskrafter,
liksom den allmänt utbredda föreställningen, att en betydande
emigration från Sverige ägde rum, kunde icke heller undgå att bland
akademins för fosterlandets väl nitälskande medlemmar ofta nog
väcka frågan derom, hurudana befolkningsförhållandena i Sverige
faktiskt voro och hvad till deras förbättrande kunde göras.
Härtill kom otvifvelaktigt ett väckande inflytande af
särskilda samtidigt framträdande utländska arbeten på
befolknings-statistikens då ännu alldeles nya område. Det framgår med
tydlighet, äfven ur särskilda uttalanden i akademins »Handlingar», att
man inom akademin, som underhåll anmärkningsvärdt lifliga
relationer med vetenskapliga samfund i främmande länder, ägde
kännedom om dessa arbeten. Särskildt intim var förbindelsen med
Royal Society i London, »ur hvars sköte befolkningsstatistikens
både grundläggare och metod härstammade».[1] John Graunts
för befolkningsstatistiken epokgörande »Observations upon the
Bills of Mortality» (1662), liksom William Pettys »Essays in
Political Arithmetic» (1681—1683) hade utkommit under dess
egid och i dess »Philosophical Transactions» hade publicerats
Halleys första försök till en fullständig mortalitetstabell (1693).
I samma vetenskapliga publikation ingick 1736 en historia öfver
London af Maitland, — hvars befolkningsstatistiska uppgifter
och beräkningar af samtida ofta citeras, — samt referat af W.
[1] V. John, Geschichte der Statistik, s. 178. (Stuttgart 1884).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 01:48:46 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tabellverk/0025.html
