Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
märkningar och förslag, hvilka deri framställts, samt sitt
erkännande åt de kommitterade, »som vid detta wärk en så berömlig
möda ådaga lagt», såsom äfven syntes af »den grundeliga
tillämpning till Rikets styrka och inrikes hushållning, samt de
mångfall-diga andra nyttiga fölgder de deraf dragit.»
Kollegiet föreslog tillika, att kommitterade måtte än
framgent ombetros med tabellarbetet och hemställde, huruvida icke
Jacob J. Faggot, som af kommitterade »blifwit brukad till
Expeditionens förande, kunde genom något tjenligit arfwode
uppmuntras att derwid qwarblifva, såsom den där i detta giöromål redan
behörig färdighet och öfning äger.»
Denna skrifvelse jämte de kommitterades betänkande
föredrogs i rådet den 3 februari 1756 och öfversändes samma dag
till sekreta utskottets statsdeputation vid den samtidigt församlade
riksdagen.
De första resultaten af tabellverket förelädes sålunda nu
samma riksdagsutskott, inom hvilket dess organisation beslutits
och utarbetats. Med spändt intresse och lifligt bifall tog
deputationen del af dess i så sträng sekretess höljda uppgifter. »Sjelfva de
vidfogade General Tabellerne genomgingos», heter det i
deputationens protokoll för den 31 mars 1756, »icke utan särdeles
wäl-behags förklarande öfver de wigtiga upplysningar, som deraf äro
att inhemta samt öfver förträffeligheten af denna anstalt, hvars
like hos ingen annan Nation ännu är til finnande, men derhos
med en myckenhet bedröfvande reflexioner öfver den förmärkta
stora disproportion mellan landets widd och inwånarnes antal
m. m.»
Det var särskildt tvenne viktiga hufvudfakta, hvilka väckte
deputationens bekymmer: den starka dödligheten och emigrationen.
Den förra ansågs i saknad af tillräckligt antal läkare och
sjukhus, genom vanvård af barnen i deras tidigaste ålder, m. fl.
omständigheter vida öfverstiga det normala; arkiater Nils Rosén, hvars
yttrande begärts, uttalade sig därhän, att genom förbättrad
hälso-och sjukvård dödligheten borde kunna nedbringas till hälften och
således årligen 30,000 lif sparas. Emigrationen åter ansågs år-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
