Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Holbein i England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TAFVELGALLERI.
57
Llangadok bleknade, ty han insåg nu, att detta nattliga äfventyr var hardt nära att taga
en elak vändning för honom.
"Sire," sade han, "en förälskad kallar föremålet för sin dyrkan falskt, grymt, obeständigt,
otroget, en tigrinna, äfven om han kanske icke mer än två gånger talat med sitt hjärtas herskarinna.
Han finner lindring för sitt kärleksqval i sådana förebråelser och framställer sina anklagelser stundom
äfven i verser, hvilka han plägar anförtro åt björkarnes och bokarnes tystlåtna bark. Ingen plägar
lägga honom sådana känslor till last. När Lancelot i boken om "Konung Arthur och runda bordet"
suckar öfver drottning Ginevra, eller Amadis af Grallien anklagar sin grymma onämnda att till och
med vara hans mörderska: så är deras inbillningskraft ännu mera utsväfvande än min, Sire, ty de
där kavaliererna voro gynnade af sina älskade, och jag är det icke och har aldrig varit det.. ."
"Ganska bra, Llangadok", sade konungen. "Jag ser att du är en rätt skarpsinnig man,
och jag tror, att du därför skall finna det alldeles i sin ordning, att man har kastat dig nedför
trappan, då du efter din egen förklaring utan all annan grund än din inbillning gått folk på lifvet
med värjan."
"Nej, min konung," ropade Llangadok. "Jag fordrar Hans Holbeins död efter lagen,
som säger: "att en bonde, som handgripligen misshandlar och sårar en rikets ädling, skall
blifva hängd."
"Holbein är, så vidt jag vet, icke någon bonde," sade Henrik med en fruktansvärd min, i
det han lade handen fast på mästarens axel. "Men vore han det också, så säg mig då, min lille
lord, efter ni så noga känner till lagen om tvister mellan parter af olika stånd — hvilken af Eder
båda står högst, du eller denne målare? — Vet då, lord Llangadok," tillade han med förkrossande
köld, "att jag hvilket ögonblick som hälst, om jag behagar, kan af sju bonddrängar göra sju engelska
lorder, men af sju lorder ingen enda Holbein. Du har inbillat dig, att du blott hade med Holbein
att göra, och har därför blifvit kastad utför trappan. Jag säger dig, att du i sjelfva verket får med
mig att göra, ifall du gör honom något som hälst för när. Lyder du icke, så skall jag låta hissa
upp dig för en trappa, som har stor likhet med en galgstege."
Henrik vände sig nu till Holbein och sade mycket mildt:
"Mäster Hans, du kan gå upp på dina rum, för att hämta dig efter dessa oroliga uppträden.
Din trämänniska måtte väl inte ha sprungit bort, vill jag hoppas. God natt."
"Då målaren gått, vände sig konangen till lord Llangadok och sade:
"Mylord, du är säker på, att det var Mailleron, som du såg?"
"Ja, Sire,"
"Såg du hennes ansigte?"
"Nej, det var gömdt i hjälmen, men grefvinnan har icke haft någon tjänstgöring hos hennes
majestät i afton och ändå var hon icke på sitt rum klockan 10, efter hvad hennes kammarjungfru
sagt mig. Samma flicka talade om för mig redan för några dar se’n, att grefvinnan och lady
Everley skulle låta afinåla sig åt lord Rochefort på ett alldeles eget sätt."
"Ah! på hvad sätt då, måntro?"
"I grekisk stil, tror jag," sade Llangadok, i det han med högsta spänning observerade
konungens anletsdrag.
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
