Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den heliga Jungfrun i det gröna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
TAFVELGALLERI.
hafva våra egna skapelser för ögonen; men jag är skald och du är målare, när Schuberts musik
öppnar för oss vårt eget innersta, till hvilket vi förgäfves söka nyckeln . . . Schuberts Psyche har
vingar och skapar odödliga verk, men våra Psycher komma stampande och skrämma bort hans
odödliga idéer!"
"Waldl är odrägligt storartad i afton!" sade Moritz Schwind godmodigt. "Jag skulle gärna
vilja veta," kära Franz, "huru han kommit på det infallet att i samma andedrag taxera dig
så öfvermänskligt högt och så jordkrypande lågt! Vi skulle genom vår ankomst skrämt bort dina
idéer! Åh nej! Sjunker hos dig någon musikalisk idé tillbaka i omedvetenhetens djup, så uppstiger
den säkerligen åter i mera förklarad gestalt och med rikare instrumenter underlag än första gången.
Så var det med Craighers "Unga nunna" och harpsonaten. Lika så litet som ett bi, hvilket under
vägen blifvit stördt, glömmer huru det skall bygga sina celler, lika litet är hos Franz en
musikalisk tanke förgäten!"
"Min Gud, bröder, tvisten då inte om kycklingen, innan ägget är värpt!" sade Schubert
och satte sig vid pianot. "Här är ännu alls inte fråga om någon musikalisk idé, som skulle
försväfvat mig och genom er ankomst blifvit bortjagad. Här föreligger endast ett stoff, men det är
så vidsträkt som himmelen. Det gäller att hitta på den fina medelpunkt, hvari radierna af en för
mig ännu alldeles ofattlig periferi förena sig, och därtill kunnen I, mina vänner, ganska väl vara
mig behjälpliga . . . Här voro nyss två damer. ..
"Hvad?" utropade Moritz mycket lifligt.
"Ja, förnäma damer till och med ..."
"Verkligen?"
Tar det Esterhazys?"
"Åh nej!" svarade Schubert. "Namnet fån I inte veta; men det kan vara nog för er, att
den ena damen — den andra var hennes mor — gaf mig den fullaste och lifligaste åskådning af
det som i drömlik obestämdhet föresväfvat mig såsom idealbilden af den heliga jungfrun."
"Jaså, Franz, efter du en gång för omväxlings sknll skall hafva din gregorianskt katolska
period, så få vi väl göra oss beredda på en ny mässa," sade poeten ironiskt.
"Nej, jag skrifver aldrig mer någon mässa," svarade Schubert mycket allvarsamt. "Jag
hai-försökt, men jag gör inte om det."
"Är det inte en mässa, så blir det väl en Sa Ive Regina!" fortfor Mayrhofer i samma
satiriska ton.
"Ack nej, Waldl," utropade Schubert, "detta var ej någon himladrottning, ehuruväl Regina
coeli knapt kan tänkas mera skön. Ack, om Moritz hade varit här nyss! Visserligen tror jag,
att jag hela tiden oafvändt såg på flickan; men jag förstår mig inte pä att se. . . Det är, som
om bilden ginge förbi mina ögon för att försänka sig i min känsla, och som om med detsamma
ögonens intryck af bilden vore utplånadt. .."
vSpela för oss huru den jordiska madonnan såg ut; det är det säkraste sättet titt klart
beskrifva henne," menade Moritz Schwind.
Schubert grep midt in i Beethovens vårligt skimrande pastoralsymfoni och gick sedan öfver
till sina egna färgskiftningar, hvilka målade ljuflig mildhet, rörande barnslighet och trånfullt
svällande längtan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
