Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den helige Antonius. Af Bartolomé Esteban Murillo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
TAFVELGALLERI.
Sanclio hade under tiden försvunnit. Elden på härden höll på att slockna; en rad af
arrieros (mulåsnedrifvare) snarkade på marken bredvid tjurherdarne, och med en djup suck utsträkte sig
tjurfäktaren pä bädden och sköt sadeln till rätta under hufvudet.
San ehos plats förblef tom.
Matadoren vandrade långt från posadan vid flodstranden i djupt samtal med en man, hvilken,
trots sin högt uppdragna mantel, lätt igenkändes såsom guvernören Don Guzman.
Mag förstår ännu icke, Don Guzinan, hvad ni önskar af mig!" sade castilianen sträft, ja
nästan frånstötande.
"Det skall tids nog blifva er klart," svarade Don Guzinan. Ti vilja först tala om den konst,
som ni med sådant mästerskap utöfvar ... Ni har här en compadre, José Carreguy — anser ni
honom för en fulländad matador?"
"Ers härlighet,’* svarade Sancho tämligen kärft, "hvad José är och hvad han kan, det skall
han sjelf bevisa er tydligare än jag skulle kunna beskrifva det."
"Ni har alltså någon orsak att icke yttra något omdöme öfver honom," fortfor grefven. "Äro
hans prestationer alltför utmärkta, eller äro de alltför vanliga, Sancho?"
"Alteza," svarade Sancho vresigt, ja nästan uppbragt, "Sevilla förstår sig alltför väl på
tjurfäktningar, för att jag skulle vilja blottställa mitt rykte genom att uppträda på arenan vid sidan af
en styiiiparo! José Carreguy är min lärjunge, och aldrig har en mästare i mitt yrke undervisat
en bättre."
"Ni menar, att ynglingen står lika högt som ni sjelf, att ni betraktar honom såsom en
medtäflare, hvilken redan i morgon dag med framgång kan göra er rangen stridig . .."
"Hvarje fäktning har sin egen karakter," svarade fäktaren med största köld. "Huru ofta
matadoren än må hafva fäktat, måste han utveckla en särskild konst mot hvarje ny tjur, eller in. a. o.
enligt konstspråket "leverera en ny aktion." Hvem vet hvilken af oss vid de förestående
fäktningarno får den mest lysande och tacksamma aktion på sin lott? Det är lyckans och den hel. Lucas
sak ..."
"Och om José Carreguy slår er ur brädet? Om han levererar cle mest Ij sande aktionerna;
om ni får usla tjurar, om ni misslyckas i en afgörande stöt — hvad då?"
"Don Guzman, ni ser huru tappert månen marscherar framåt, och vi stå här och vända oss
kring samma punkt i vårt samtal liksom picadorernas hästar. Men höfligheten fordrar, att ni får ett
svar af mig. Om José öfverträffar mig, så blir jag icke den förste utan den andre på arenan och
skall tacka min skyddspatron därför. Levererar José de mera lysande aktionerna, så torde kanhända
de farligare vara beskärda åt mig, och min ära skall därför icke blifva mindre. Usla tjurar hafva
vi inga, Don Guzman — därför ansvarar jag. Don fromme patern, som före deras afmarsch
invigde dem i Sierra Morena, jämförde dem med Basans tjurar, och till och med i Basan, i hvilket
hörn af Spanien detta än må befinna sig, kan man ej uppvisa mera starka, stridslystna och ilskna
"riddare", än de äro, mot hvilka José och jag skola uppträda. Och slutligen, Ålteza, om en stöt
misslyckas för mig, och tjuren icke genast är färdig med sin — San Luca vare min själ nådig —
så har jag ännu nog många stötar i min hand, för att kunna affärda en hel hjord af Torös .. .
Caramba, Alteza, mer kan ni väl omöjligen fordra af mig till svar och god natt."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
