Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anton van Dyk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTNÄRS-BIOGRAFIER.
15
hans ’Danae" (i Dresden) förråder venetianares smak och fina studium, så saknar man likväl just
i dylika skapelser den fullhet af sinnlig fröjd och den djärfva omedelbarhet, som man beundrar
hos Rubens.
Huru tillfredsställande än van Dyks lif i hemlandet var för honom, så satte han dock år
1632 en plan i verket, med hvilken han redan lång tid umgåtts: han for öfver till England till
den konstälskande konung Karl I:s hof. Denne egde i sitt galleri de rikaste skatter af italiensk
målarekonst, han öppnade äfven en verkningskrets för samtidens konstnärer, stod i nära förhållande
till Rubens, både konstnären och människan, och gladde sig nu att kunna fängsla hans bästa
lärjunge vid sig. Van Dyk fick en våning i palatset Blackfriars och ett sommarresidens iEltham; den
17 Oktober 1633 utnämndes han till konungens hofmålare med ett årligt arvode af 200 pund sterling,
under det t. ex. en annan nederländsk målare i konungens tjänst, Daniel Mytens, blott fick 20
pund och den store Holbein hundra år förut hos Henrik VIII icke hade åtnjutit mer än 30.
Redan förut, strax efter fullbordandet af den första stora målningen, "Karl I i sin familj", hade
van Dyk erhållit riddarvärdigheten.
Sålunda var hans yttre ställning vida mer lysande än Holbeins varit, men i ett hänseende
delade han dennes lott: äfven van Dyk förblef nu nästan uteslutande inskränkt till porträttmålningen,
ty en viss brist på fantasi inom den bildande konstens område gjorde engelsmännen mindre
mottagliga för dess öfriga arter, under det porträttet, i följd af den herskande aristokratiska anden och
äfven af den hos den engelska nationalkarakteren medfödda känslan af den enskilda personlighetens
värde, spelar en framstående rol. I slottet Windsor är ett särskildt van Dyk-rum, som innehåller
porträtter af hans hand. Engelska adelns palatser och landtgods äro uppfyllda med hans alster och
i alla stora gallerier på kontinenten är han representerad. Äfven om man med kritisk blick
afsön-drar det äkta från det oäkta, är dock antalet af dessa bilder förvånansvärdt för den korta tidrymd,
hvarunder de uppstått. — I Louvrens Salon Carré hänger det bekanta mästerstycke, på hvilket vi
se konung Karl I framskridande i jagtkostym och bakom honom hans svit ined hästen. I Dresdens
galleri se vi honom i äkta kunglig hållning stående vid ett bord. Hög bildning, afmätt värdighet
tala ur de ädla dragen, och likväl uppstiger ett moln, som låter oss ana de egenskaper, hvilka
beredde monarkens tragiska öde. Till det behagfullaste, som van Dyk någonsin skapat, höra
fram-ställningarne af Karl I:s barn: den med de fem barnen, i hvars midt står den sjuårige prinsen
af Wales, läggande handen på en stor bulldoggs hufvud, finnes i Berlin och Windsor, de tre
barnen med de båda rapphönshundarne i Turin, Windsor och Dresden. I den förra målningen är
uppfattningen mera representerande, i den senare af intagande naturlighet och ändå ser man på de små,
att de äro farstebarn. — Kring det högsta herrskapet samlade sig representanterna af de förnämsta
sållskapskretsarne. Den talrikaste gruppen finnes väl i Petworth, lord Leconfields landtgods. I
matsalen därstädes finner man porträtter af fem stolta skönheter, bland hvilka den skönaste är Elisabeth
Cecil, grefvinna af Devonshire, en ung tjusande blondin, klädd i hvitt atlas med en ros i handen.
De engelska qvinnornas skönhet har ingen finare uppfattat än van Dyk. Karnationens*) glänsande
klarhet förhöjes genom den ypperliga behandlingen af tygerna, de tunga sidenklädningarne så väl
som de genomskinliga slöjorna, hvilka smyga sig intill de sköna formerna. Isynnerhet händerna målar
*) Kroppsfärgens, hudfärgens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
