- Project Runeberg -  Tafvelgalleri af berömda mästares arbeten /
31

(1872) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Correggio

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KONSTNÄRS-BIOGRAFIER. 31

tiskt lugn. Först denna "Chiaroscuro" smeker sinnet och åstadkommer effekten af ett rörligt lif.
Bland de tidigare oljemålningarne från denna epok böra i synnerhet nämnas ett par madonnabilder
af rent idyllisk karakter, t. ex. den bekanta heliga jungfrun i Neapel, hvilken man för den
fantastiska hårklädselns skull kallat "La Zingarella" (Zigenerskan). Hon sitter i ett sydländskt
skogslandskap och lutar sig öfver det i hennes sköte insomnade barnet. Lika originell är den lilla tafla i
Londons nationalgalleri, hvilken i anledning af en korg, som står bredvid hufvudfiguren, fått
binamnet "Madonna delia cesta" eller "La Vierge au panier". Hela motivet är fint och
doftande såsom taflans färg. Hvem tänker här ännu på den heliga jungfrun? Vi se blott moder och
barn. Detta sednare sitter med högst natursanna åtbörder på hennes knä, modren söker fatta den
lille orolige om hans båda små händer och ser ner på honom med modersglädjens harmlösa leende.
Här kan man beundra något, som redan i 16:de seklet med förvåning observerades hos Correggio,
nämligen hans fina, makalöst naturliga behandling af håret. En något större målning i galleriet i
Parma ansluter sig till dessa idyller, "Madonna delia Scodella" (madonnan med skålen). Här
framställes en hvilostund, som den heliga familjen njuter under sin flykt till Egypten. I en
skogstrakt, som visar, att Correggio äfven var en af de yppersta landskapsmålare, hafva de vandrande
funnit en treflig hviloplats. Talrika änglar hafva sällat sig till dem; en skyndar tjenstaktigt att
hemta vatten åt dem, en annan fastbinder åsnan, andra sväfva omkring i luften och nedböja
palm-qvistarne, från hvilka Josef plockar daddlar åt barnet. Saligt leende blickar modren pä barnet, och
med älskligt småleende blickar äfven barnet, som griper efter hennes hand, på åskådaren, liksom
ville det indraga honom också i denna ljufva stämning.

I samma galleri hänger "den helige Hieronymi madonna." Här, om någonstädes, är
framställningen helt och hållet genomträngd af jordisk glädje, all kyrklig stil i altartaflans gruppering
är öfvergifven, i ett soligt landskap, under ett rödt tält, som är spändt öfver träden, sitter
madonnan, omgifven af helgon. S:t Hieronymi väldiga gestalt midt emot henne är något otymplig i
sin hållning, Maria, det lifliga barnet och änglarne höja sig i anletsdrag och uttryck icke öfver det
vanliga. Det sätt, hvarpå en af änglarne upplyfter Magdalenas oljekärl, såsom om han ämnade
lukta därpå, är ej något ädelt motiv. Men huru förtrollande är ej den heliga Magdalena sjelf!
Visserligen kan man säga, att såsom hon ligger där utsträckt med ansigtet tätt intill barnets kropp,
så lutar sig snarare en yppig qvinna mot den älskades bröst, men så knäböjer icke ett helgon för
verldens återlösare. Men vid taflans anblick kan man dock ej tänka på något annat än att rent
hängifva sig åt den sällhet, som strömmar från det hela. Från Magdalenas blonda hår, hvarmed
gudabarnets fingrar leka, glider ögat ned till hennes makalöst målade bara fötter. Med hudfärgens
finhet stå de glänsande tygerna och sceneriets prunkande festglädje i enklang. Om denna tafla sade
Vasari: "intet, om ock aldrig så melankoliskt sinne kan skåda den, utan att uppfyllas af fröjd."
Man har ofta kallat den "dagen", i motsats till den i Dresden befintliga "natten".

Denna sistnämnda målning är den, på hvilken den stora allmänheten först tänker, när den
hör namnet Correggio. "Den heliga natten" bestäldes år 1522 för kyrkan S. Prospero i Reggio för
ett pris af 280 lire (ungefär 375 Edr Rmt), men fulländades först mot slutet af 1520-talet.
Tanken att låta kristusbarnets kropp sjelf sprida ljus i nattens mörker, är icke Correggios egen
uppfinning. Med anledning af en skildring af Kristi födelse i det apokryfiska evangeliet om Kristi barndom,
där det heter: "Och se, uppfyld var hålan af ett ljus, som öfvergick glansen af facklor och vax-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:53:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tafvelga/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free