Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Michelagniolo Buonarotti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Djupt sörjde den gamle öfver Vittorias bortgång, och hans religiösa sinne och längtan efter
döden utvecklade sig allt starkare. Men hans religiositet var af ett helt annat slag än den, som
dåvarande kyrkan kände till, den var mera beslägtad med de läror, som utvecklades af de stora
reformatorerna, alltifrån den väldige banbrytaren Savonarola ända till de segrande reformatorerna i
Tyskland. Dock äfven öfver deras inskränkningar är han upphöjd. Hans uppfattning af religionen
såsom den befriande drifkraften till ett mål af högsta sedliga och intellektuella fulländning nedtrykte
alla småaktiga dogmatiska och ceremoniella lärosatser och tvistefrågor till fullkomlig betydelselöshet.
Sannolikt har ingen människa i högre grad än Michelagniolo egt den religiositet, i hvilken
mänskligheten en gång broderligt skall förenas. Äfven i det afseendet lefde han i sitt tidehvarf såsom
en medborgare i dem, som komma skulle.
Sådan var den man, hvilken redan af sina samtida kallades den gudomlige eller den
förskräcklige. Hans verksamhet förutsätter såsom något redan vunnet den fulla höjden af
renaissancens konst och kultur, sådan som en Rafael i oförgängligt strålande glans representerade den för
oss i dess fulländade afslutning, men äfven med dess inskränkning. För Michelagniolos blick uppgå
redan en ännu större framtids nya konflikter och motsatser, och han arbetar på deras
lösning, under det mänskligheten därnere i de djupa lagren ännu ingenting anar. Så stod Schiller
gentemot det 18:de seklets verld såsom en profetisk kämpe för de frihetsidealer, på hvilkas förverkligande
det 19:de arbetar, då däremot detta samma 18:de sekel i Göthe kan sägas hafva vunnit sitt fulla
personliga uttryck eller så att säga kött och blod. Därför kunde hvarken Schiller eller Michelagniolo
öfverlefva sig sjelfva; de sögo sin kraft ur en högre luft än tidsandens dödsatmosfer. Bådas produktion är
just därför vida skild från den behagliga formfulländning och den tillfredsstälda konstnjutning, som
Rafaels och Göthes afslutande konstverksamhet visar och skänker. De äro kämpande andar, på deras
skuldror hvilar en framtidsverld, som det öfriga småfolket först småningom i deras spår har att
tillkämpa sig.
Michelagniolos svårmod på ålderdomen är mindre ett bevis på aftagande kraft och tilltagande
mänsklig bräcklighet, än en verkan af den känslan, att han allt mer och mer kom att stå ensam i
sin tid, och af den insigten, att de närmaste uppgifterna inom konsten icke fått sin nödvändiga
lösning. Seklets andeliga befrielseverk, det religiösa lifvets förnyelse, antogs icke i hans
fädernesland; ett nytt innehåll för en så storartadt anlagd konst som hans blef alltså icke vunnet. Han
såg och ännu mer anade, att hans lifs höga gudinna, konsten, icke kunde motstå den inträngande
manierismen, som neddrager henne. Sålunda kände han med mänsklig kortsynthet hela sitt
oförgängliga sträfvande såsom fruktlöst; den man, som ännu alltid blott behöfde röra fingret, för att af intet
skapa ett underverk, förtviflade om konsten och öfverflyttade sin svärmiska hänförelse på denna all
fullkomlighets högsta förebild sjelf, som han gjort till sitt lifs fullt medvetna uppgift att älska och
i sin sköna konst alltmer förverkliga och tillegna sig. Det finnes intet mera sublimt än denna
förkänsla af föreningen med det evigt sanna och sköna, hvilken han vid slutet af sitt ärorika lif
kraftigt uttalar. Döden, förestälde han sig, skulle föra honom till den fulländningens boning,
hvartill hans långa konstutöfning blott syntes honom såsom en förberedelse och förgård. Det är en
stor ändlig andes ödmjuka knäböjning för det oändliga, hvilket ingen dödlig fått magt att helt och
hållet uttömma och återspegla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
