Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En skilsmässa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dom ger sej, när det är fråga om kovan! Kovan är det
enda fruntimmer håller styvt på, näst kärlek, men hin
vet om di inte sätter kovan högre.
Enblom svarade: — Engström är inte så dum, fast
han ingen praktik har!
En dag mitt i högsommaren kom Enblom in på min
gård. Hans ansikte sken, han strålade. Han sade: — Nu
äre klart, Engström! I dag kom hon och sade:
»Enblom», sa hon, »ska vi hålla i hop fast du har varit
svår», sa hon. »Ja va har du hostat kabeljo för hela
tiden», sa jag? »Här behöver rustas opp», sa hon,
»hela lagårn ä åt helsike å nu ska Augusta te å — —
— men pojken har blive bättre sen du klådde’n, så
di ska väl te å gifta sej nu — — å dä ena mä dä
andra!»
Ja tog henne i norra kardan och sa: »När en få
va hemma, behöver en inte gå te andra», sa ja, och
så kom där nåra feta krokodiltårar ur tirorna på oss
bägge två. — Så nu äre klart. Och vill Engström
ha en geneverkask så har ja sista kruset här just in
my pocket — det är regäl vara — men kaffet får han
bestå själv!
Klockan 9 på kvällen gick David Enblom ut från
min gård beskänkt, lycklig och jämn i hammarn. Han
ville på inga villkor att jag skulle följa honom. Han
fick två cigarrer med sig.
Men klockan 10 gick jag ut i månskenet och föresatte
mig att gå hela vägen till Enholmen. När jag kom i
Jan Ers äng stötte jag på David. Han låg i en myrstack
och sov.
Men han rökte fortfarande automatiskt. Cigarren
stack upp ur hans käft och myrorna som betäckte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
