- Project Runeberg -  Hemspånad och taggtråd /
83

(1944) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paradisäpplena

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bärnsten med aningar om grönt och rött, då vindarna
började susa kallt genom parken och förtogo ljudet
av vandrarens steg bland prasslande löv — då smögo
sig våra skuggor in på gräsmattorna och inom kort
hade vi vigt äntrat träden och börjat fylla våra fickor
med frukterna av dessa träd på gott och ont, ända
tills polisen kom och vi hasade ned utan tankar på
byxornas eller händernas repor. Sedan gällde det att
springa för livet och det kunde vi, fast vi egentligen
borde ha fått stelkramp vid konstaplarnas förbannelser.

Emellertid tappade en av oss sin mössa med
klassmärke på och namn i. Fallet resulterade i C i seder.
Detta var ju förskräckligt och vi avhöllo oss från
parken under återstoden av säsongen, överlämnande
åt våra energiska medtävlare på brottets bana,
folkskolepojkarna, att ensamma representera laglösheten
och reaktionen mot ett osympatiskt samhälle och dess
brutala hantlangare. Under vår abstinenstid hände
emellertid något. En kalv = folkskolepojke (vi kallades
getter) hade blivit överraskad sittande och plockande
äpplen i toppen på ett högt träd och trots förfärliga
hotelser av en konstapel vägrat gå ned. Han kände sig
säkrare däruppe än på fast mark. Konstapeln, som
tydligen ej varit med vid uppfinningen av vårt enklaste
sprängämne, fann det förenligt med sin värdighet att
klättra upp i trädet för att infånga den lille syndaren.
Pojken satt lugn, konstapeln närmade sig under åkallan
av makterna, situationen tillspetsade sig, pojken satt
fortfarande lugn. Plötsligt gick stammen av — helt
långsamt på grund av dess seghet — konstapeln höll
sig krampaktigt fast i sin gren. Men toppen där den
illfundige brottslingen satt, nådde först marken, och i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:53:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/taggtrad/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free