- Project Runeberg -  Hemspånad och taggtråd /
111

(1944) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den 14 Juli

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tout le monde est ennuyeux, adieu
l’espérence! Voilà pour vous! Salut!


Åter döko vi ned i den kokande människogrytan
på trottoaren, trängde oss utmed husväggarna på
bulevarden, veko in på Rue de Dunkerque och kommo
badande i svett fram till Gare de l’Est. Sedan gick
det bättre nedåt bulevarderna Strassbourg och
Sebastopol. Klockan var omkring 4 på morgonen då vi
hunno fram till hallarna. Här började trängseln igen.
Men här kände vi oss hemma. Under åratal ha Hallarna,
deras befolkning och liv varit föremål för mina studier
och Georges var här som en fisk i vattnet.

Men inte är här nu som förr i världen, då det
fanns verkliga apacher i källarhålorna. De gamla
caveauerna äro nästan en saga. Men för 25 år sedan
var här liv och rörelse och äventyr. Å, jag minns en
natt för ungefär så länge sedan. Jag satt med en
kamrat och drack dåligt vin i ett av de skumma
sprit- och rökdoftande gallerierna, då ett revolverskott ljöd
i närheten. De flesta gästerna rusade ditåt. Endast
vi och den jättelike garçonen stannade kvar i rummet.

— Vad var det? frågade vi. Han ryckte på axlarna.
— Vi få väl se när polisen kommer!

Plötsligt kom en individ med apachemössa, röd
långhalsduk, och svarta sammetskläder, fram till vårt bord.
Han var betydligt påstruken. Han fixerade oss en
halv sekund, tog så fram en revolver ur vardera
byxfickan, lade dem på bordet framför oss och fixerade
oss ånyo. Men vi rökte honom ogenerat i ansiktet.
Då spände han långsamt och omständigt av sig en
stålspiral, ett fruktansvärt vapen, som han bar om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:53:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/taggtrad/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free