Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En Svensk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så långt ändan tillät, lade bössan och sig själv och
försökte somna.
För han visste att isbjörnen föredrar sälspäck
framför allt annat i världen och att den således först
skulle ge sig på späcket innan han attackerade
människan. Och så skulle han kanske få tillfälle till skott
ifall björnen inte lugnt stod och tuggade i sig späcket.
Men i så fall hade väl snöret följt med ned och man
bör vara bra hårdsövd för att inte vakna vid ett
ryck i foten i en sådan situation.
Dalmasen somnade. Allt gick märkvärdigt nog som
han beräknat. Han fick skjuta två isbjörnar. Och
skinnen ä dyra just nu.
Sen dess sover dalmasen alltid ute med späck och
snöre. På några månader fick han skjuta djur för
över hundra tusen kronors värde. Då begärde han
tjänstledighet, for med första lägenhet till Tromsö och
vidare till Kristiania, där han sålde skinnen. Men
han var en gläd själ och i högsta grad spendersam.
Han sökte upp alla likasinnade svenskar i stån och
efter 14 dar var de hundra tusen slut så när som på
respengar tillbaka till Spetsbergen.
När han kom dit igen förföljde honom samma
jaktlycka. När han skjutit björn, blåräv, fjällräv och varg
för ungefär hundratusen igen, reste han till Kristiania.
Han är där just nu och vid det här laget bör han
efter min beräkning ha ungefär 25,000 kronor kvar.
Om tre dar hämtar jag honom. För vi ha gjort
upp om ressällskap tillbaka till Spetsbergen. Följ med!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
