- Project Runeberg -  Hemspånad och taggtråd /
188

(1944) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En midsommardag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tankarna vid Simson, nasiren, som hade sin styrka av
håret. Han låg ju också liksom denne i strid med
filistéerna, djävulens barn, hädarna och de
högkyrkliga. Och när deras skörd en gång vart mogen, skulle
han släppa sina ords rävar med trons eldfacklor i
svansarna in på deras sädesfält och ödelägga dem så
att de skulle varda liksom svedjeland, färdiga för den
verkliga Nådens sådd. Men det var också icke utan
att hans tankar snuddade vid en Delila. Dock icke en
som skulle klippa hans hår, utan löska det i kärlek
och undergivenhet. Ty Andersson var på väg till
häradsdomare Olsson i Haddarp, vilkens hustru och
dotter med ali säkerhet inom kort skulle böja sig och
emottaga helgelsen efter väl ett års målmedvetet
bearbetande med Ordet och Zions sånger till gitarr,
föredragna med ert icke oäven röst. Häradsdomaren
själv satt envist fast i syndapölen, men han ägde
ett halvt mantal utan gäld och dottern var enda barnet.
Vem kunde veta hur Herren hade bestämt? Större
underverk än så var han mäktig.

Nu skymtade redan manbyggnadstakets tegel bland
lövmassorna uppe i backen och Andersson beredde
sig att i värdig takt nalkas gården. Några avslutande
grimaser i spegeln, ett sista jämkande på kragen och
han var färdig. Men det var ju så sant! Det var då
för väl att han kom ihåg det. Han såg sig omkring
och spottade ut en mörkbrun snuslåska i diket. Han
var ju bara en människa. Sprit- och segardjävulen hade
han övervunnit, men snusdjävulen var ännu så länge
starkare än Andersson. Han suckade, ryckte upp en
handfull gräs och borstade sina kraftiga,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:53:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/taggtrad/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free