Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En midsommardag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
diskreta små blåsningar riktade mot dem som
lustvandrade på hans läppar. För övrigt badade han
i svett.
Nu kom häradsdomarn med en vattenkanna och en
visp för att bestänka svärmen och få den att
sammandraga sig. Andersson kunde icke se det kärleksfulla
handlag som den gamle biodlaren använde och de
många finesser han begagnade sig av. Men Andersson
hade nog inte haft det verkliga levande intresset för
saken. Han var för tillfället bara en svettig
läsarpredikant, vars själ vistades i Dödens förgårdar. Men
hade han varit kapabel att känna och förstå något
mer än fruktan, skulle han ha beundrat alla de
manipulationer, som nu följde. Han skulle ha fallit i extas
över häradsdomarens skicklighet och mjuka rörelser,
när han med händerna öste in bina i den nya kupan.
Men vad han begrep var de vänliga ord
häradsdomaren ägnade honom medan han avlägsnade de
sista bina.
— Men nu lövar du, din förbrännade matfriare,
te å ge faen i dotra mi! Lovar du dä?
— Jaa! stönade Andersson.
— Lovar du å allri visa dej på gården?
— Jaa! gnällde den olycklige.
— Lovar du å bli en arbetsam å hederli människa?
— Jaa!
— Erkänner du att du ä en skojare å fähunn,
som egentligen borde ha ett kok stryk, var gång
du råkar hederlit folk?
— Jaa!
— Då sa du slippa ifrån mä livet for denna gången,
din lurendrejare! Å nu kan du få gå, äss du inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
