- Project Runeberg -  Hemspånad och taggtråd /
205

(1944) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strix

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

främmande i blicken och kanske därtill något icke vidare
sympatiskt i den.

Jag avhämtade den sköna och sympatiska
tand-atleten påföljande morgon och vi följdes åt till en
underbar affär på söder, där jag verkligen fick en
tjock läderbit formad efter min tandgård. Hon kände
på min nacke och mina halsmuskler och fann dem
förstklassiga. Jag hade möjligheter att gå långt.

Vi åto en lätt frukost på Lilla Hasselbacken och
gingo till cirkus. Ett par betjänter tillkallades och en
tunn lina av wirerope åkte ner från mitten av taket.
I en syskonhake hängde jag min läderbit och var
beredd att pröva styrkan av halsmusklerna. Jag
medger, att jag var något osäker, men min manlighet
måste ju ta sig riktiga uttryck inför kvinnan. Hon
visade mig hur jag skulle placera lädret i munnen,
hur jag skulle hålla händerna på ryggen, hur jag
skulle koncentrera min själ på att hålla mig kvar —
och för resten, här gäller det ju bara att höja sig
några tum från golvet — men vem hjälper till?
Ingen fanns i lokalen. Betjänterna hade gått sin väg,
antagligen till frukost.

Divan ilsknade till som endast divor kunna och
störtade fram till en ringledning. Rumäniern kom in.

Jag skall alltid — hela mitt liv minnas lukten i
cirkus. Hästgödsel och vansinne. Flickan utvecklade
för rumäniern att jag bara ville pröva min förmåga
att hålla mig kvar med tänderna några sekunder.

Jo, han begrep! Joo då! Då man inte är expert
— jo, han fattade hela galoppen.

Då hände det — divan slog sig för pannan och
skrek något om en sömmerska — adje, lieber Herr

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:53:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/taggtrad/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free