Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Luther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
Och sorn foglar uti buren Skockas inom klostermuren
Ädla jungfrur då; Ej om kullerstol de drömma, I den
svepduk, som de sömma,
De brudslöjan få.
Solen sjelf de äro utan; Strimmar dagern genom rutan,
Önska de ej mer: Rosenbuskar solsken vilja, Men den
silfverbleka lilja
Än i månljus ler.
Ingen man de se. En annan, Han med törnekrans om
pannan,
Deras löften får; På hvar sol, som sig förnyar,
Och på qvällens gyllne skyar
Han med glorian står.
Det är skönt, att långt från verlden, Skild från
lustan och från flärden
Se mot himmel blå; Men skall icke hågen svika,
Viljans senor gifva vika
Efter hand ändå?
?’. V. A, Strandberg, Sami. Vitterh.-arb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
