Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Likbrasan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
Och jemte herr Sten låg en liten pilt,
Hvars hufvud lyste helgonmildt,
Af skenet öfvergjutet:
Han låg som en engel, som kommen var
På ett kort besök och glömt sig qvar
Samt somnat in på slutet.
En qvinna, som följt i den gamles f j ät,
På gossen såg, och såg och grät,
Och hjertat det ville brista;
Men plötsligt en lock hon af sig skar
Och sade: »Se här till en bågsträng, far,
I fall han sprungit, din sista!»
Då vattnades faderns blick till svar, Men ryttaren,
hvilken baneret bar, Såg vredgad på patriarken Och
förde stången med stadig arm Emot den unga qvinnans
barm, Så hon tumlade blek till marken.
Han log åt sin bragd. Men med ett språng Stod
gubben vid hingstens betselstång Och lade sin hand
på manken; Han kom, som olyckan, utan larm Och lyfte
sin gamla, knutiga arm Till anfall, qvickt som tanken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
