Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gamla fröken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246
Du ser, berest som du nu är, Gud tänder solen äfven
här, Och lag och rätt den svage hägna. Är tegen hos
oss litet knapp, Så växer grödan dock i kapp Med
mödan, som vi henne egna.»
Det var den enkla vishet, det, Som han fått nöta sina
f j ät I fjerran länder för att fatta. Han hade ofta
saknat bröd, Men lära fått af brist och nöd Att ingen
torfva underskatta.
Andreas, som var ung och stark, Fick traf va nu
i skog och mark, Fick stå i leran, stå i drifvan,
Och när det ringdes hem till mat, Han spisa fick ur
folkets fat I köket på den bruna skifvan.
Dock tyckte han sig stundom se,
At.t någon välbevågen fe
Gjort i hans vindsrum sina bugter,
Än stod ett fång syrener der,
Än fans en skål med stickelbär
Och än ett krus med trädgårdsfrukter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
