Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till Gustaf Ljunggren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL GUSTAF LJUNGGREN.*
Hans plats står tom. Förstummad är den röst,
Som hördes, liksom åskan öfver dalen,
I kyrkan, riksdags- eller lärosalen
Och trängde djupt, djupt in i hvarje bröst.
Nu ligger det mot hvilans kudde lutadt,
Det stolta hufvudet af helstöpt form,
Som bars på starka axlar, helst i storm,
Och då först sjönk, när hvarje motstånd slutat.
Men hvart ett sådant hufvud en gång förts
Och hvar en sådan stämma en gång hörts,
Ha de ett intryck lemnat, och ett minne.
Som sent förloras af ett vaket sinne.
Vi solhvarf genomgått tre gånger tre
Ifrån den dag, som hugsas än af mången,
Då man vid detta bord fick honom se
För första - ack, jemväl för sista gången!
Det var en stilla Maj-qväll, och en klar,
På dagen samma qväll som nu. Det var
Ät Blomstersångarn han sitt offer bar.
* Svar på hans inträdestal i Svenska Akademien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>