- Project Runeberg -  Samlade Vitterhetsarbeten / Första delen /
363

(1877-1878) [MARC] Author: C. V. A. Strandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inträdestal hållet den 20 December 1862

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

363

den ännu en gång fingo ett kraftigt fäste, var de
skandinaviska studenternes varmhjertade beröringar
med hvarandra. Efter deras sista gemensamma möte
i Upsala fattades äfven han af den framtidstanke,
som synes söka sitt första, omedelbaraste uttryck i
dessa de ungas förbrödringsfester. Han ville deruti
se ett förebud om att endrägtens och gemensamhetens
ande ändtligen vore på väg till Nordens riken,
som under århundradens förblindelse låtit sig
ingenting angelägnare vara, än att rycka förbanden
från ömsesidiga sår. I dessa rikt begåfvade länders
utvecklingsgång inträdde ånyo en vändpunkt, der vägen
ledde från en beklaglig splittring - som förspilt
deras krafter, hämmat deras andliga utveckling
och afledt dem från deras bestämmelse som bärare af
odlingens stridsfana - till en fredlig sammanslutning
och ett oförtrutet samarbete i sanningens tjenst,
den enda tillförlitliga borgen för deras frihet och
fortfarande bestånd.

Full väl behöfde han också blixten af denna tanke
och beröringen med dessa ynglingahjertan i ljusan
låga att tända sin slocknande förtröstan vid. Äfven
han var slutligen gammal vorden, han, den vackraste
uppenbarelsen af Mannens ynglingaålder. Och han var
ensam. Mot en sådan bakgrund står sällan framtiden,
icke ens det närvarande, i särdeles ljus. Icke heller
hos HWASSER. Från barndomen hänvisad till sig sjelf
och helst sällskapande med sina drömmars och aningars
ofta svårmodigt blickande skepnader, sedermera under
ynglingaåren kämpande hårda strider, för att komma
till ro i en fast öfvertygelse, hade han ännu som
man haft en öfvervägande böjelse för sjelfbetrak-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:53:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/talis/1/0381.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free