Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Childe Harold i Portugal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
Så dömde redan Harold, medan han Drog öfver bergen
ensam sina färde. Trots nejdens fägring ingen ro
han fann, En fridlös lärka, jagad från sitt gärde;
Men stilla sjelfbegrundning här han lärde, Och när
han då sin ungdom kom i håg, Så skattade han till
sitt rätta värde Den spilda tid, som bakom honom låg,
Så lifligt ögat sved, när sanningen han såg.
Till häst! Till häst! För evigt nu han lemnar Ett
sceneri, som gjort hans hjerta godt: Han väcks på
nytt som ur en dröm, men ämnar Ej söka hvad han
fordom efterträtt. Framåt det bär, fast häri ännu
ej fått Fixeradt för sig något mål för färden, Och
ofta nog skall fästet bytt om blått, Förr’n han blir
trött af flackandet kring verlden Och slår sig lugn
och spak och sansad ned vid härden.
Han gör dock halt i Mafra, der hon dvaldes, Den arma
drottningen, i långa dar, Der samma plats för hof
och kyrka valdes Och ömsom gille, ömsom messa var Och
munk och Junker möttes, - egna par! Dock viste Babels
sköka här att fylla Med stora former, så att glömt
man har Det myckna blod hon gjutit, - för att hylla
En yttre pomp, som vet att brottet sjelft förgylla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
