Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmärkningar till Rumänisk folkpoesi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169
En tysk skriftställare, W. von Kotzebue, som i
nio år uppehållit sig i Donauprovinserna, utgaf
i slutet på 1856 en mindre samling af rumänernes
både äldre och nyare ballader och sånger, i tysk
öfversättning. Detta arbete har ett mer än vanligt
poetiskt och literärhistoriskt värde; och sjelfva
öfversättningen, för hvars trohet många inre tecken
bära högt och otvetydigt vittnesbörd, utmärker sig för
en poetisk instinkt, en finhet, ledighet och gratie,
som icke alltid i någon högre mån karakterisera den
omfångsrika tyska öfversättningsliteraturen. Hans
behandlingssätt af dessa märkliga dikter är af
tvåfaldig art. De flesta äro noga bibehållna vid sin
ursprungliga form, utan indelning i strofer. For att
i dessa icke vanställa något väsentligt, har han
der anbragt rimmet endast der det tillfälligtvis
erbjöd sig. I originalen följa rimmen ofta fyra
eller fem gånger efter hvarandra, något, som i den
tyska öfversättningen sällan varit möjligt. Andra
stycken åter igen ha undergått någon förändring
i versbyggnaden. Men i berättelsens gång har han
öfverallt troget följt originalet.
Denna grundsats har den svenske öfversättaren
likaledes sökt efter förmåga iakttaga. Originalets
versmått är i alla stycken bibehållet, utom i det
första. Efter förutskickande af denna erinran torde
några smärre anmärkningar, lånade ur den tyska
efterbild-ningen, här icke vara ovälkomna.
Lammet (s. 99). Wrantscha, den ene af de tre herdarnes
hembygd, ligger djupt inne i Karpatherna och hör till
Moldau. Bebyggarne af detta lilla jordområde bilda
ännu i dag i sina få byar ett slags patriarkalisk
federation och hafva mer än andra i drägt och seder
fasthållit vid moldauernes urtyp.
- Den i denna dikt förekommande metallstöpta
bröllopskronan, likasom bröllopsfacklan, har afseende
på de bruk, som iakttagas vid vigsel efter grekisk
ritus. Vid den strof (s. 101), der herden säger:
Men nämn för mina systrar ej mitt mord,
Säg bara, att jag har till äkta tagit
Den mägtigaste drottningen på jord . . .
får erinras, att döden är generis masculini i
svenskan, medan i la-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
