Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amors genistreck. I, 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
241
För er gemensamt på en slik förening.
Ja, barn, du borde... (till Robert) Sa’ ni något?
Eobert. Jag? Nej!
Lotta. Han vill icke ut med språket rigtigt. Herr
Robert är i stånd att rätt försigtigt Bevisa med en
grundlig parlaments-Behandling, och en kort och torr
sentens, Att Henrietta borde allaredan Gett med sig
och sagt ja till allt, emedan Olyckligtvis ett nej
är nu - för sent.
Öfversten. Men, Lotta, du torterar oss ju rent
Med dina infall .. .
Eobert. Bry er ej om detta; Det var ju i det hela
skämtsamt ment.
Öfversten. Hvad ? . . . Nå, kan hända . . .!
Alltså,
Henrietta, Gör du som pappa bedt?
Henrietta. Ja.
Robert (afsides). Om han ginge, Så flickorna eri
vink jag gifva finge!
Öfversten (till Eobert). Ni stannar ju, i fall
han...
Eobert. Jag blir qvar Ännu en stund, till
fröknarnas försvar.
Öfversten. Nå, det var bra! God morgon,
barn!
(skämtande) Jag borde För öfrigt icke gå min väg kan
ske, När mina flickor företräde ge Ät en kornett från
kärlekens armé Och derför någon fara löpa torde.
Lotta. Har kärleken arméer?
C. V. A. Strandberg, Saml. Vitterh.arb. II.
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
