Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amors genistreck. II, 1 - Amors genistreck. II, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
265
Med Amor sjelf i egen hög person Och låddes visst ej
om att vara fången.
Robert (skakar på hufvudet). Hm! Hm!
Lotta. Han yttrade vi skulle ha Brienne här snart.
Robert. Det var icke bra.
o
Lotta. Ah, lita på, han håller honom stången! Han
gaf oss just en ypperlig idé: Att låta mig - ja,
ni må gerna le - För herr Brienne spela Henrietta!
Robert. Haha! Förträffligt - det var just det
rätta!
Lotta. Der hör jag någon. Kom, herr Robert,
kom. Der inne få vi tala mer derom. (De gå in till
venster.)
Andra Scenen. BRIENNE (föres in af en betjent).
Brienne. Godt; helsa fröken att jag väntar
här.
(betjenten går in till öfverstens; Brienne kastar
sig trött på en stol) Gud, att jag kunde bli så
egenkär Och tro att hon, en engel, skulle skänka
En obekant sitt hjerta, skulle tänka Så krämarlikt!
Men blindbock som man är!... Men icke är det inig hon
ej vill äkta, Hon hatar icke mig, men blott mitt namn;
Låt hvem som vill det då mitt namn inkräkta, Jag löper
under annan flagg i hamn Och skall min rätt på detta
sätt förfäkta. (tar fram den blå bandrosen) Vid Gud!
Jag är ej svärmisk
alls; men om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
