Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amors genistreck. II, 2 - Amors genistreck. II, 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
Jag ser på denna skänk af Henrietta,
Så är det som jag smittades af detta
Inspirationens ljufva patois, som
Bland Amors hofstat nyttjas som den rätta.
Men är jag klok? Det tyckes mig som om
En talisman i denna bandros låge.
Det är som om jag dunkelt för mig såge,
Att begges vår bekantskap är så kort,
Att hvarje minne kunde dofta bort,
Om icke detta band i flygten bunde
Erinringen, som lätt försvinna kunde.
(går tankfull upp och ner) Den seden är, gud vare
lof, ej min,
Att taga läkemedel droppvis in
Och på den beska drycken smutta bara.
Nej, jag vill förr att jag mitt afsked fick,
Om det så vore i en enda blick,
Än att i passgång till min lycka fara.
Tredje Scenen. BRIENNE. HENRIETTA.
Brienne. Jag ber om ursäkt först för det jag har
Besvärat er...
Henrietta. På det har jag att svara, Att tiden blir
oss här en börda bara; Och det är vänligt gjordt af
er, som tar En del af bördan från oss.
Brienne. Om jag finge, Jag bure hvarje börda fröken
har.
Henrietta. Det blefve er för tungt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>