Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lärdt folk i stub. I, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
307
Att bli ett litet sjåp, som snörper hop sitt sinne
Och stänger sig med flit bland hushållssysslor inne
Och finner all sin fröjd hos honom, den der karln,
Som man till afgud fått, och by tingar till barn!
Låt hvardagsmenniskor och annat groft folk finna
Sitt välbehag i slikt; men du, en städad qvinna,
Bör söka lyfta dig mot sfererna i allt
Och endast finna smak i ting af högre halt.
Gif icke köttet rum, se ned på sinligheten
Och håll med hull och hår på idealiteten.
Hur talar man ej om din mor exempelvis
Och hennes vetande, som står så högt i pris;
Försök att visa dig som barn af hennes hus,
Sök lyfta dig i bredd med slägtens andra ljus
Och öppna din natur för denna ljufva eter,
Som liksom strömmar fram ur allt hvad bildning heter.
Långt från att ta en man, som sårar modestin,
Gift dig, min söta du, men med filosofin,
Som bär oss på sin flygt ut öfver menskligheten
Och åt förnuftet blott ger suveräneteten
Samt underlägger sig vår sinliga natur,
Hvars plumpa lystnader förnedra oss till djur.
Se der den böjelse, som passar för en qvinna,
Den låga, hvilken bör i hennes hjerta brinna
Och qväfva tanken på de små familj bestyr,
De andefattiga, dem jag som pesten skyr.
Henriette. Försynen sjelf, som styr och
regelbinder
nycken,
Från början danar oss för skilda värf och tycken,
Och alla anlag ej ur samma stycke fås, Som ligger
tillklippt för en filosof, förstås.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
