Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lärdt folk i stub. I, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
309
För denna galna vurm att vilja han en man; Låt oss
då godhetsfullt få veta hvem det galler: Du lägger
väl ej an på herr Clitandre heller?
Henriette. Är det förbjudet, det ? Om jag
Clitandre
tar, Hvad har du deremot? Är han en dålig karl?
Armande. Nej. Men att ett-tu-tre slå
under sig
begärligt
En annans egendom, är icke rigtigt ärligt; Det är
kan hända ej så obekant, att han Har suckat ganska
varmt för mig, och ingen ann?
Henriette. Ja; men hans suckan blef besvarad mycket
snöpligt,
Ty du förfaller ej till någonting så skröpligt, Du,
som med afsmak går en friare förbi Och kuttrar natt
och dag för din filosofi. När du nu aldrig lånt den
herrn det minsta öra, Så ser jag ej hvad du har med
mitt val att göra.
Armande. Fast man ej komma vill uti försökelse,
Är man ej derför kall för litet rökelse, Man visar
icke bort en karls beundran genast, För det man afsky
har för giftermål allenast.
Henriette. Men icke rår jag för om han ej kan ännu
Ge din förträfflighet s-in hyllning, kära du? Det
enda jag har gjort och du nu söker svärta Är,’att
jag tar emot hvad du försköt - hans hjerta.
Armande. Förtörnad, som han är, för det en korg
han fick,
Förser han sig på dig i nästa ögonblick; Men tror hon
ej, min vän, att en så flygtig låga Kan fladdra upp
på nytt för mig, om jag får fråga?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
