Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lärdt folk i stub. V, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
375
Så egnade jag visst åt er mitt hjertas låga,
Men kärleken har ej förståndets synförmåga.
Derföre lemna mig i min förblindelse,
Tag ej till andras hjelp er tillflykt, för att tvinga
Min fria böjelse och mig till lydnad bringa.
En man med aktning för sig sjelf vill aldrig ha
Föräldrars myndighet att tacka för ett ja,
Sin ömhets föremål han ej till offer ämnar
Och han försmår en hand, som icke hjertat lemnar.
Inverka på iniri mors beslut allt hvad ni kan,
Så hon i detta fall ej pockar på min lydnad,
Och tänk ej mer på mig, men egna åt en ann
Den hyllning, litet hvar bör räkna sig till prydnad.
Trissotin. Hur skulle det gå till? Anvisa sätt
och
art,
Befall mig hvad som helst, men något
verkställbart. Tror ni mitt hjerta kan ur Amors nät
befrias, Så länge jag ser in i dessa hulda drag Och
ögat bländas af så himmelska behag? ...
Henriette. För all del skona mig för slik
gallimathias. Ni har ju Iris’ar och Phillis’ar i
mängd, Som ni er hyllning svär på både bredd och
längd Och målar, i er vers, med färger mer
än bjerta .. .
Trissotin. Der är det fantasin, som talar,
ej mitt
hjerta;
I dessa är jag kär på idealiskt sätt, Men som realitet
jag älskar Henriette.
Henriette. Håll inne med det der. ..
Trissotin. Om ni misstycker detta, Så kan jag ingen
gräns för ert missnöje sätta. Mitt hjertas brand,
hvarom ni hittills föga vet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
