Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Giauru, ett stycke av en turkisk berättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
Hur gradvis på förfall du kom; Lik godt - du tappat
bort dig redan, När du föll sönder tum för tum, Och
sjelfförnedring röjde rum För kedjorna och fukteln
sedan.
Hvad har du nu att tälja om?
Din forntid lefver icke mera
Och ej ett spår af något, som
Förr kunde sångmön inspirera,
När hon i dina lunder kom.
Det folk, som du en hembygd gifvit
Och lidelser, som borde drifvit
Till stora bragder blott,
Från födelsen till grafven krälar
Som träl - nej; legohjon åt trälar,
I allt förslöadt, utom brott;
Med all gemenhet i naturen
Hos folk, som knappt stå öfver djuren,
Och utan ens den råa dygd,
Som träffas kan i vildens bygd.
Men ordspråksvis går det en sägen,
Att greken aldrig står förlägen,
Så snart det gäller bakslughet,
Se der, hvad man om honom vet!
Till frihet kan det icke väckas,
Ett folk på så förnedrad stig,
Och fritt kan ingen nacke sträckas,
Som under oket kråmar sig.
Men Greklands jemmer rör ej mig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
