Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Giauru, ett stycke av en turkisk berättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
Nå, han var kan ske trött också?
Och manteln syntes blodig vara,
Kan hända från springarens ljumskar bara?
Så drog han fram sin skatt - o Gud!
Det är ju Kassans, den turbanen -
Hans kalpak klufven - röd kaftanen -
»Ja döden, qvinna, blef hans brud!
Jag fick pardon, jag, för att fara
Med denna purpurpanten bara.
Frid med din son, som döden fann!
Förbannad giaurn, hans banernanb)
På en turban i räa stenen Samt pelarn, som är of ver
växt Och har en knappast läslig text Ur koran, kan man
se hvar benen Af Hassan fått sin hvilosal Just der han
föll i enslig dal. En bättre museiman i Mekka Har ej
böjt knä, och ingen kan Så lifligt af sky vin som han,
Och ingen var så inan att sträcka Sig mot profetens
graf, ännu På sina knän vid »Allahu!» Och ändock för
en främlings händer Han föll, uti profetens länder,
Beväpnad som han gick och stod, Och ingen kräfde
mördarns blod! Men till Guds paradis, som vimlar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
