Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Korsaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sin dom Korsaren knappt obillig fann,
Som segrande han gjort detsamma, han,
Och om i ensamheten ett och annat
Hans sinne ängslat, han sig nu bemannat.
En tanke blott upprörde hans natur:
»Hur skall Medora taga detta, hur?»
Då knöt han handen och begynte rista
På kedjorna så våldsamt i sin bur
Som ville han få jernet till att brista,
Men återvann sin fattning hastigt nog
— Som det såg ut — och endast bittert log.
»Kom nu med edra plågor, låt dem verka
När litet sömn fått mina nerver stärka!»
Så sagdt, till sin madrass han kröp, och föll
I sömn, hvad drömmen nu för upptåg höll.
Man hade drabbat hop vid midnatt senast
— När Conrad tänkt, skred han till handling genast —
Men vetat bruka tiden, så man fått
Bedrifva nästan hvarje slag af brott
Och på en enda timme allt fullkomna:
Förklädd — igenkänd — gripen under strid —
Och dömd — han Conrad under samma tid
Att härja — rädda — slås i jern och somna!
Han sof med regelbundna andetag:
O, att han somna fått till domedag!
Hvem stod der lutad öfver slumrarns läger?
Vaktknekten gått och vänner han ej eger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
