Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Korsaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
En lönväg togs - så skyndsamt de förmådde - Snart
staden låg bakom - de vattnet nådde, Som sqvalpade
emot den gula sand, Korsaren liknöjd för Hvarthän
han leddes Och om en fallgrop eller hjelp bereddes;
Och motstånd skulle hjelpt så mycket, sorn Det skulle
gjort mot Seyd då bödeln kom.
13.
De gledo snart för brisen, för den lena, Och tankfull
stod der Conrad helt allena, Till dess den branta
udden, som sprang fram Der sist han ankrat, uppsteg
allvarsam (Det var som år af synd och ångest farit
Från denna natt, så kort den tiden varit); Och när
dess skugga öfver masten föll Sin hand för ansigtet
Korsaren höll, Såg sin Gon sal vo för sig, sina
trogna, Och så sin hand, som svek, den redebogna;
Och så sin brud - och vände sig - och fann Gulnare
i hennes ställe, mörderskan!
14.
Hon hängde vid hans drag. Förskräckt att finna
Motvilja^ köld och bitterhet deri,
Föll hon i gråt - likväl för sent som qvinna -
Van, som hon var, att finna sympati.
På knä hon sjönk och kramade hans händer:
))Jag vet att Allah sig ifrån mig vänder,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
