Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Belägringen af Korinth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
Den främsta stormkolonnen hvälfver Kring block,
som skjutits ner i mängd. I leder står en utvald
skara Tartarer jemte museimän. Den der »förlorad»
heter bara, Men bjuder trots åt döden än Och hugger
väg med krokig klinga Och grusar den med lik för
visst, På hvilka närmsta man får springa, Med den
till fotspjern - som föll sist.
11.
Nu är det midnatt. Öfver bergen Står månen trind
och kall om hyn, Och blånadt krusas hafvets bryn, Och
himlen hänger, blå till färgen, Liksom en ocean i skyn
Med gnistrande arkipelager I vild och öfverjordisk
dager. O, hvem har velat åter hit, Som stirrat in i
deras skålar? Och hvilken ville icke dit Och flyta
hop med deras strålar?
o
Ät ömse håll låg sjön så ren, Så lugn som luften under
natten Och vätte knappt en kiselsten, Men plaskade
som bäckens vatten. Och vindens bolster var på våg,
Baneret utåt stången låg, Och ofvan om de tunga vecken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
