Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fången på Chillon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
295
Ty allt, som älskat mig en dag,
Jag jordas sett i grafvens skymning.
Och efter slik begängelse
Jag i den yttre verlden kände
Och såg ett större fängelse;
Var utan barn och far och frände
Och bolagsman i mitt elände,
Och detta just mig upprätthöll,
Så jag i vanvett ej förföll,
Ty deras klagan hjelpt mig föga.
Men upp till gluggens gallerstång
Jag ville, för att än en gång
På mina gamla berg, de höga,
I kärlek hvila med mitt öga.
13.
Jag såg dem - lika sig i allt,
Och ej, som jag, ined krympt gestalt;
I toppen snön, den tusenåra,
Vid foten insjöns breda fåra
Och Rhone, den skenande, den blå;
Så hörde jag af forsar låten
På rafflad häll och fälda bråten,
Såg staden med dess rappning på
Och segel hvitare ändå.
En liten ö på vattnets sköte
Kom leende min blick till möte,
En enda synlig fläck:
En holme, som en prick i skummet,
I omkrets knappt så stor som rummet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
