Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ön eller Christian och hans stallbröder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
484
Pilastrar, sprängda ur granit i natten,
Då polen skalf och allt var idel vatten,
Nej, hårdnade ur smältan efter hand,
Då klotet ännu rykte från sin brand.
Skepp, kor och rösten - allt var efterapadt
Och gångar hade dunklet också skapat.
Der ofvantill, med litet fantasi,
Såg inan befängda ansigtsformer grina,
Och krucifixer syntes också skina
På altarbord, som ögat gled förbi.
Så hade slumpen, sysslolös i hågen,
Af droppsten murat ett kapell på vågen.
8.
Och Neuha tog sin vän i hand och ledde Vid facklans
sken hans steg från häll till häll Och visade hvad
deras nya tjäll Af gömda vrår och vinklar företedde,
Ja, ännu mer: allt hvad hon skaffat dit I förväg,
då hans flykt hon förberedde: Ett fång med säf, att
ligga på, samt hvit Gnatu i massa, att till mantlar
fläta, Och sandelolja, sorn ett skydd mot väta,
Och brödfrukt, kokosnötter, yams, att äta, Till bord
ett palmlöf, sköldpaddskal till lock Ät samma fat,
som bar på steken ock, En kurbits, fyld der bäcken
kylig rullar, Bananasfrukter från de lockra kullar,
En brasa, tänd att hålla ljus vid magt - Och så hon
sjelf, som natten skön att skåda,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
