Print (PDF) - On this page / på denna sida - Första sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
72.
När hon såg Juan, log hon aldrig lifligt, Men var
långt sötare än när hon log, Hon hängde läpp, som om
ett obeskrifligt Betryck hori med sig genom lifvet
drog, Ett tyst, förtiget, men oeftergifligt; Ack,
menlösheten är förslagen nog Att icke tillstå allting
ömsesidigt, Och kärleken lärt sig att skrymta tidigt.
73.
Förstäld passionen ur sitt gömsle träder, Men röjer
sig så lätt. Som molnet spår, Ju dunklare det
är, dess värre väder, Så sqvallrar ögat mera än det
får: En slags maskrad i allehanda kläder, Men samma
hyckleri, som godt förstår Att låtsa köld och smått
förakt behändigt, Ja, dödligt hat, fastän för sent
beständigt.
74.
Så suckar man, dess djupare ju värre Man burit våld
på sig; så rodnar man, För ingenting, det vete då
vår Herre, Och darrar bara man får se hvar ann,
Men kan ej vara åtskils. Det är smärre Preludier
till hvad som följa kan Och tjenar blott att visa,
hur förlägen Nybörjarn står och famlar efter vägen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
