Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
144.
Man sökte under sängen oförtrutet
Och fann - det hör ej hit - vi lemna det;
Så såg man åt om fönstret var förskjutet,
Om spår på marken syntes efter f j ät,
Så tittade man på hvar ann till slutet:
Men det var lustigt nog att ingen lät
- Fast dumheten har också sina grunder - Se åt i
sängen lika väl som under.
145.
Och tungan gick på Julia immerfort Naturligtvis.
»Ja, leta», skrek hon, »leta, Och hopa skymf på
skymf, mer än ni gjort. Jag har ju derför gift mig,
må ni veta! Det der är tacken, som jag nu har sport,
För det att han sin hustrus man fått,, heta; Men jag
fått nog, och jag ur huset vill, Så sant som lag och
rätt än finnas till.
146.
»Ja, don Alfonso, ej min man nu mera,
- Och såsom sådan tog ni sak på bak - Med tre tjog
år på nacken, om ej flera,
- Ty femti, sexti är just samma sak - Säg, är det
skick och skäl att visitera Sin hederliga hustrus
sofgemak? Menedige, gemene don Alfonso,
Hvem skulle trott er tappa ert förstånd så?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
