Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
90.
Han länge på det kära stoftet såg,
Och när det ej fans något tvifvel mera,
Der liket stelnadt mot hans hjerta låg
Och blodet hade upphört att pulsera,
Så följde han det än på skummig våg,
Som tog det med sig, som den gjort med flera.
Och segnade derefter liflös ned -
Det ryckte blott i en och annan led.
91.
Bröt så regnbågen fram ur skyar grå, Så stäld som
om den granna sockeln låge Uppå det skälfvande,
det dunkla blå; Allt vardt så strålklart inom denna
båge, Som steg och bredde ut sig nära på, Som om ett
strömmande baner du såge, Men drogs i hop till slut
och ofvan skyn Försvann för våra väderdrifnas syn -
92.
En himmelens kameleont, ett snällt Och luftigt barn
af sol och dunst allén, I purpur födt, och döpt i
färgstoft smält Af guld, med mörkbrun linda, och ett
sken Som halfmånsknappen öfver turkens tält, Med alla
färger smältande i en, Som svarta ögon under vredens
svindel (Vi måste stundom boxas utan bindel).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
