Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
183.
Det var så dags, då solen vidgad skrider Bakom de blåa
kullar för en stund, Der jorden tyckes nå sin gräns om
sider; Då skymning dallrar kring den vida grund, Kring
hvilken hafvet sig till hälften vrider, Till hälften
bergen i en halfmånsrund, Och genom skyn, den rosiga,
den höga, En stjerna tindrar fram liksom ett öga.
184.
Allt längre gingo de, och hand i hand De öfver
musselskal och kisel gledo Längs åt den fina, glatta,
fasta sand, Och in i grottor, hvilka stodo redo Med
celler liksom hvalf af spat ibland, Dem storm och
vatten halkat ur, de skredo För att få hvila ut,
och njöto der Utaf det purpursläp, som qvällen bär.
185.
De blickade mot himmelen, som flöt Liksom ett
rosenfärgadt haf, ett mägtigt, Och så på sjön inunder,
ur hvars sköt Den cirkelrunda månen uppsteg präktigt,
De hörde vågens sqvalp, som aldrig slöt, Och blick
försjönk med ens i blick andäktigt, Och deras unga
läppar, skilda nyss, Förenades på en gång i en kyss;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
