Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
253
48.
Stäld på tribunen vädjar en till blodet, Till känslan
en, till vårt förnuft en ann, Fastän det sista sällan
var på modet; En gråter, en ger snärtar, hvar han kan,
En träffar oss i hjertat rakt med lodet, Men tråka ut
oss göra alle man Med krior om personerna och tingen,
Och fatta sig i korthet - det gör ingen.
49.
Men hur det vädjas - fast jag medger gerna
Den magt, som ligga kan i retorik,
Och guld, och hot, och smicker, och en stjerna -
Fins intet, hvaremot vår tids publik,
Som är så känslig, har så svårt att spjerna,
Som denna ljufva, smältande musik,
Som allt betvingar och till allt kan locka,
Stormklockan för vår själ - en middagsklocka.
50.
Turkiet har ej klockor, men har mat, Och fast man
ej lät våra vänner ringa På kristet vis till bords,
och ingen lat Betjent sågs till, så vädrade de bringa
Och sågo kockar, sysslande med fat, Bararrnade kring
spiselelden springa, Förföriskt nog för folk, som
med aptit På förhand njöto af hvar enda bit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
