Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
87.
Den jettelika dörrn vid ändan var
Af en ofantlig säl. På hvarje sida
Om porten satt en dverg - ett litet par
Vanskapta tomtar - liksom för att bida
Der utanför som parodier qvar
Till en portal, så väldigt sträckt, och vida.
Och så gigantisk till hvart lineament,
Att man ej såg de små förr än omtrent
88.
Man trampade på kräken nära på
Och kände rysningar till sjelfva mergen
Vid deras åsyn, dessa fula små,
Som knappast voro menskliga till färgen
Och hvarken svarta, hvita eller grå,
Men af en blandad teinte, som kopparergen,
Oformliga och döfva ting, och stumma,
Som också kostat en oformlig summa.
89.
De hade till sin företrädesrätt - Och deras
muskelstyrka var ej ringa - Att öppna dörrn, hvars
gångjern gingo lätt Som Rogers’ vers, och likaledes
springa, På gammalt vedertaget turkiskt sätt, För att
till hvarje trolös pascha bringa Den snodda halsduk,
som är lagens tolk; Till sådant nyttjas oftast döf
stumt folk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
