Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmärkningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ynglingen ville kasta sig emellan ; men riddaren höll
in sin häst, förklarade sig vara hans slägting och
uppgaf sig heta Guido Caval-cante. Han hade för sin
obesvarade kärleks skull begått sjelfmord i denna
skog och på en Fredag. Kort derefter dog äfven hans
obevekliga käresta. När de i afgrunden träffades,
erhöll hon den dom, att hon hvarje Fredag skulle
på detta sätt jagas genom skogen af sin försmådde
älskare. För hvar gång hundarne fasthölle sitt offer,
stötte han svärdet i hennes stenhjerta och kastade
inelfvorna för hundarne. Och å nyo började den rysliga
Jagten, och jemmer-ropen skållade genom skogen.
Detta ingaf Nastagio en plan, med hvars tillhjelp han
hoppades att beveka sin älskarinna. Han inbjöd henne
och hennes slägt till derpå följande Fredag. Festen
skulle stå i skogen. Gästerna infunno sig på
bestämd tid. Men bäst som gästabudet var i full
gång, förnyades den vilda Jagten, man ville kasta
sig emellan, men åter igen förtäljde riddaren sin
sorgliga saga. Då nu Ravennas trotsiga dotter på
sistone såg den flyende genomborras af svärdet och
hennes inelfvor kastas för hundarne, bleknade hon och
rörde icke vidare maten, utan stod upp och gick hem,
försjunken i tankar. Från denna stund ändrade hon
sinnelag, skickade sin jungfru till den försmådde
enslingen i skogen och meddelade honom sitt bifall
till trolofningen, hvarefter bröllopet redan stod om
några dagar.
Denna saga har Dryden sedermera behandlat i bunden
form.
107:e st.
O Heperus, liugsvalelse du bringar, Hem åt den
trötte, åt den svultne spis, Ät fogelungen modrens
varma vingar.
Fragment af Sappho,
108:e st.
Du vemodsstund, som hjertat brista låter På den som
går till sjös och gör sig fri Från hemmet, oviss när
han kommer åter;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
