Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
54.
Zarinnan, kär i allt (blott ej sin man, Som också
var sin kos), men mest betagen I resår (fasliga för
mången ann), Greps stundom af de blidare behagen;
Ja, mången tår för salig Lanskoi rann, Till hvilken
framför allt hon känt sig dragen
Ö ö
Och som vardt henne innerligen kär, Ändock han var
en måttlig grenadier.
O y>belli causctä), du
Du lifs- och dödsens port - du onämnbara
Der vi vår ut- och ingång alla lia -
o o
Du, i hvars källa skara efter skara Och slägten efter
slägten dopet ta - Hur mannen föll, kan ingen rätt
förklara, Men hur han faller och står upp numer,
Det har du utredt så, som sällan sker.
Fast »krigets värsta upphof» du får heta, Är du
den bästa, påstår jag med skäl, Den väg, vi gått,
och den, dit vi oss leta. Och hvarför icke slå en
verld i hjel, För att få nå det målet, då vi veta, Att
verldarna du fyller lika väl ? Med eller utan dig går
verlden under, Du friska sjö i lifvets torra lunder!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
