Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
18.
När jag vid den der visans enkla ton
Ser skotska plaider, blåa berg och strömmar,
Ser Dee, och Don, och ser Balgounie-bron
Och barnaålderns alla vana drömmar
Som Banquos ätt i luftig klädebon.
Jag blir som barn på nytt; och om det ömmar
Inom mig då, det blygs jag icke för,
Det är en ton från »gammalt sist» jag hör.
19.
Låt vara, att i unga dar jag fick
En raptus, som ni mins, och att jag sjungit
I vredesmode, för att vara qvick
Och låta skottarne se, hvem de stungit;
Men hvad var harmen några ögonblick
Mot intryck från den tid jag lekt och sprungit?
Der bet ej skott på skotten i mitt blod,
Så kärt är mig »det land af berg och flod».
20.
Don Juan, som var faktisk existens
(Och fullt så faktiskt är det ideela,
Ty fortfar ej det tänkta som ett ens,
Då de, som tänkt, för rama skuggor gälla?
Och spränger icke själen kroppens gräns?
Och dock - när grafven öppnar på sin fälla.
Står man der lika klok i alla fall
På det, som var, som det, som varda skall),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
