- Project Runeberg -  Samlade Vitterhetsarbeten / Femte delen /
128

(1877-1878) [MARC] Author: C. V. A. Strandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde sången

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1.28

42.

På så sätt hjelps man, eller stjelps, må vara,

Af läkarne, som vi begabba, när

Vi ega helsan, men vid minsta fara

Få brådt att kalla. Nalkas vi den der

Hiatus maxime deflendus bara,

Som spaden fyller, få de nog besvär

- På det vi ej må segla utför Lethe -

Vår snälla Baillie och vår Abernethy.

43.

Om vräkning hade döden fält ett hot, Men Juan drog ej
derför sina färde, Hans ungdomskraft stod ypperligt
emot Och visade på andra spår de lärde. Det onda låg
dock qvar uti sin rot Och på hans kinders späda rosor
tärde Till bryderi för fakulteten, som Tillstyrkte
resor och att se sig om.

44.

Klimatet var för kallt för detta fina, Sydländska
blomstånd, sade de förtäckt: Ett nålstyng för den
kyska Katarina, Som vid en vink om skiljas blef
förskräckt. Men då hon såg hans ögon modlöst skina,
Liksom en örns, som fått sin vinge stäckt, Beslöt
hon ge sin älskling ofördröj ligt En hög mission,
så ärofull som möjligt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:55:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/talis/5/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free