Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
72.
Men eljest fins det ingenting, sorn plär
Så sätta lif i folk, så rigtigt äkta,
Som fara fram som Jehu, hvart det bär,
Och oupphörligt skynda på och fäkta,
Ett nöje, som sin egen sporre är.
Ju mindre skäl man har att gno och jägta,
Dess större fröjd att hinna målet, som
Är resandets motiv: att flacka om.
73.
I Canterburys dome de kisade
På Svarte Prinsens hjelm och Beckets sten,
Dem kyrkbetjenten förevisade
Med samma ramsa, som man känner re’n.
Der har ni storheten, den prisade,
En rostig hjelm och Gud vet hvilka ben,
Snart talk och soda, hvilka - påstår man -
Ha brygt den beska brygden: menniskan!
74.
Der tycktes tusen Cressy minst bevinga Don Juans
tankar, då den hjelm han såg, Som sjönk för
tidens inhugg, eljest inga. Rörd stod han ock der
kyrkofursten låg, Som dog för det han frestade att
svinga Sig öfver furstar (som på sitt bevåg Ej mer
få slagta). Leila sporde bara, Hvartill en sådan
byggnad skulle vara?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
