Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolfte sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181
18.
Den revision, som folk i sigte haft Vid sin appell
till den osådda gröda. Som i förtröstan till sin
alstringskraft De döpt till efterverld - en späd
afföda - Är, fruktar jag, ett allt för böjligt
skaft Att stödja anspråk vid, så genomspröda, Ty
efterverlden vet oin dem kan ske Jemnt upp så mycket
som om henne de.
19.
Jag sjelf är efterverld - och ni också:
Nå väl, hur många minnas vi? Knappt hundra.
Och hälften af dem känna vi ändå
Blott på en höft. Och ho kan derpå undra?
Emot Plutarchi minnesblad, så få
De äro, har man hört de lärde dundra,
Och Mitfords »Grcecia veraxi) skyller kärft
Den gamle greken för att ljuga djerft.
20.
Benägne läsare, och obenägne
Författare! I denna tolfte sång
Skall jag försöka göra er förlägne
Och bli som Malthus allvarsam en gång,
Ja, nära på som Wilberforce, den trägne
Bekämparen utaf de svartas tvång,
Då Wellington de hvita lagt i fjettrar
Och Malthus gör hvad han i skrift förkättrar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>