Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sextonde sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
36.
))Vet ni ej om svartbrödramunken heller?» -
»Nej, på min ära.» - »Det är er så likt.
Jo, sagan - som kan ljuga, om det gäller -
Förtäljer derom något rätt komikt.
Om spöket blifvit mera skyggt nu, eller
De gamla hade bättre syn för slikt,
Nog af, att munken - fast man tror på saken -
Nu mera sällan spökar i gemaken.
37.
»Sist var det» ... »Henry», utbrast Adeline
(Som fortfor att sin blick i Juan spänna
Och fann ett samband mellan Juans min
- Långt större än han hade lust bekänna -
Och den legenden), »var en smula fin
Och välj ej för ditt skämt en sak som denna.
Som är så utnött och på intet vis
Står högre för sin ålders skull i pris!»
38.
»Skämt?» mente lorden. »Du har sjelf, min vän,
Brudqvällen, om ej mina minnen fela,
Sett» ... »Kära du, det är så länge se’n,
Men låt oss bringa i musik det hela!»
Diana lik, som bågen drar på spänn,
Grep hon sin harpa och begynte spela
Ett par ackord af vemod utan pjunk
Till melodin: »Det var en gång en munk.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
